(hahaha har någon film på i bakgrunden, Nicholas Nickelby, och Charlie Hunnam är med, dvs Jax från SoA. Så Jävla skumt att se honom i en sådan mesroll i en film som utspelar sig på öhh ja 1800-talet (?) efter att ha plöjt igenom nästan hela SoA. XD )

Och jag som skrev att jag skulle börja den 27:e, kunde ju ha börjat redan i helgen jö! Eller varför inte idag Ah well på måndag it is! Nu väntar jag bara på träningsjournalen från fitness magazine.

Har kollat upp funbeat, kollade upp fitness magazine’s online journal med. Har ju knappt hunnit testa dem ännu men än så länge tycker jag nog bättre om fitness magazine’s. Men vi får väl se sen när jag kommit igång och tränat och använt dem.

Har skrivit upp mig på ett pass hittills, Zumba (nu jäklar ska även jag testa) nästa onsdag 17-18. Hääärligt. Sugen på body combat, men minns hur det var sist jag började träna igen efter ett upphåll och startade med body combat, det gick inge vidare så väntar iaf en vecka till med de.

Och nu är det dags Har fixat nya skor, lämnade in medlemsavtalet till gym-on-the-web tidigare idag och har till och med beställt en träningsdagbok. Tänkte dessutom köra med en träningsjournal på nätet och efter tips från fitness och hälsa-Karin så blir det troligtvis funbeat.

Känns så jävla skönt att få börja igen!! Som jag har längtat! O ja jävlar vad jag är peppad nu

EB-sjuka Hugo behöver hjälp!

Hugo är nu 8 månader och utan en operation så kommer han nog inte leva till han fyllt ett år. I USA har man gjort flera lyckade benmärgtransplantioner där barnen sedan har blivit mycket bättre. I Sverige gör man inte dessa operationer på EB-sjuka barn. Landstinget där Hugo bor vägrar. Läkare från USA har erbjudit sig att träffat och hjälpa honom, men landstinget vill varken skicka dit Hugo med familj eller bjuda över läkarna hit så han kan få den operation som kan komma att rädda hans liv.

Några vänliga själar startade projekt för att dels samla in namn för att övertyga landstinget att hjälpa Hugo ordentligt och dels för att samla in pengar så att familjen själv kan åka över och stå för alla utgifter om inte landstinget tar sitt förnuft till fånga.

Hittills har dom fått in över 90 000 kr, dock behövs det uppåt en miljon. Jag har skänkt dem pengar, gör det du med.

Klicka på bilden och kom till insamlingen.

Läs Hugos mammas blogg, där hon berättar om hur deras vardag ser ut http://hannasblandning.blogspot.com/

Hjälp till och stödj Hugo och hans familj så att dom kan komma iväg och få den operation dom han behöver. http://fundedbyme.com/projects/2011/11/radda-hugo/

Anyway. Vi slipper dem snart.

Och i dag har vi lyckats checka av en del av “to do innan flytt”-listan. Knappt något kvar på den nu Har börjat med check-lista inför julafton nu med (allt blir mycket lättre med listor…). Känns så skönt. Mycket av all den stress och ångest jag hade innan har släppt. En stor jävla chunk släppte nu i veckan när hon som har lägenheten nu äntligen fixat fullmakten så vi får nycklarna den 17:e, efter att ha lovat fixa den i över 1,5 månad och kläckt ur sig många “jag lovar att fixa den i morgon“ (hon flyttade ut direkt hon sade upp den). Kan ju säga att jag var jävligt sugen på att låta henne vänta med betalningen för de extra dagarna vi får bo där… men betalade i dag så slipper vi tänka på henne nåt mer.

Nu har vi iaf inte mycket kvar att göra inför flytten. Både flyttbil & flyttstäd är fixat. De e väl bara några till kartonger, ja jo och sen verkligen få ner allt i dem Baah avskyr den biten. Vilket ska man packa när och hur packar man det bäst. Gick inge vidare sist jag flytta… men denna gången behöver jag inte tänka på de själv iaf. Känns som att vi är hyfsat på banan och är inte allt packat och färdigt till den 19:e så är de ingen fara på taket, vi har ju ändå tillgång till vår nuvarande lägenhet 1,5 vecka till efter de.

Sängen och kudden kallar. G’natt.

Lily rullade över på rygg från mage för första gången. (och hon gjorde om det nu ikväll). Lily hade skitkul hela tiden vi var ute, shit vad hon log och skrattade. Inte ens ösregnet fick leendet att vändas neråt.

Det mindre roliga.

Andreas åkte in till Huddinge sjukhus vid 6 tiden på morgonen. Han hade då enbart varit hemma en sväng därifrån för att vänta på sin tid till magnetröntgen och få sova lite. Han har varit riktigt sjuk med Hög feber sen i fredags förra veckan och efter många om och män hamnade han slutligen på sjukhuset för en massa prover. Riktigt jobbigt att inte veta något och bara gå i flera timmar och vänta på svar medans man befarar det värsta. Vid 14 tiden fick vi då reda på att det var ingen farligt utan ett ordentligt virus, det var då 24 h sen han hade tid till sin läkare som skickat honom till sjukhuset. Skönt att äntligen för ett ordentligt svar och att det var ett positivt sådant, med ett crp på 172 blir man ju nojjig.

Lily och jag skulle in en sväng till Haninge. Buss hela vägen. Vi satt på bussen som gick från Västerhaninge till Handen centrum och väntade på att den skulle köra vilken sekunde som helst när jag hörde att några killar kom springande mot bussen. Satt och tittade neråt sneglade snabbt på dem när de kom upp jämte bussen och brydde mig sen inte mer om dem. Men när de kom på bussen fortsatte 2 av dem springa, jag ryckte till när vagnen skaka till och såg en av dem hålla fast den andra som försökte slingra sig. Min första tanke var att det var idiotiska ungdomar, men någonstans mellan den tanken och att dom föll ner i trappan på bussen så kom kalla kårar längs ryggen och chocken. Insåg sen att den första killen var i typ gymnasie-åldern och den som brottat ner honom var i 30 års åldern, när dom kommit bort från trappan så kom den 3:e killen (också i 30 års åldern) fram till mig och fråga hur det gick, hur det var med oss osv. Han satt på huk, tittade på Lily, som varit tyst under hela tiden och verkade inte ha märkt något, och förklarade att killen har svårt för barn. Frågade igen hur det var med mig och jag svarade att det var bra bortsett från att jag var chockad. Fick inte fram något mer och trodde sen att dom satte sig längre bak i bussen. När jag gick av bussen senare såg jag dock att dom och kille satt bara två säten bort (!). Killen såg riktigt creepy ut. Gissar på att han var utvecklingsstörd på något vis och att dom två andra var hans assistenter eller något sådant. Men HUR FAN kan man gå ut och åka buss med en kille som blir så galen när han bara ser barn att han kastar sig över dom!?  Lily gjorde inte ett skit och vagnen var inte ens vänd så att han kunde se henne när han gick på bussen. Jag är så otroligt lättad att vagnen stod som den gjorde, att han inte nådde henne och att hon inte verkar reagera på det hela. Jag var så chockad efter det och gick med hjärtat i halsgropen ända tills jag kom hem, att jag fick inte sagt något vettigt till den killen som pratade med mig mer än att jag var chockad. Skulle fan skällt ut honom! Hur fan hade det gått om jag hade vänt vagnen åt sidan så fler vagnar fick plats, vilket jag var på väg att göra bara minuten innan dom kom men sedan bestämde mig för att vänta? Så jävla irriterad på att jag inte har möjlighet att prata med dem och fråga vad dom tänker med egentligen?

Synade varenda människa som var i närheten och gick mot oss efter de. Kände mig inte lugn resten av dagen efter de förrän jag var hemma igen och Andreas äntligen kom hem med ett vettigt svar från en läkare. Kan säga att jag minst sagt kommer vara uppmärksam i fortsättningen och inte kommer att kunna gå mer än en meter i från Lily när vi är ute. Man vet fan aldrig vad det är för idioter som finns i närheten!